Kan du lita på vad du ser och uppfattar?


Ja särskilt om det är spöken du ser. Det behöver vi inte diskutera. Spöken och paranormala fenomen är undantagna från alla regler och eventuella missförstånd. Så är det bara.. om man frågar dom som tror på det.
Men för oss övriga: Kan du lita på vad du ser med dina ögon? Kan du lita på vad din hjärna uppfattar?
Blir du någonsin lurad eller förvillad?

Diskriminerade och kränkta medium?


Jag kan inte hur jag än vänder och vrider på det få det till någon slags diskriminering.
Jag tänker på detta: Medium förpassas tillbaka till garderoben
Jag tycker bloggförfattaren själv svarar på frågan ganska bra:

Ett medium utövar inte bara sin tro utan tar som regel ett arvode för sina tjänster,
d v s som ett arbete eller bisyssla till annat arbete.

Med andra ord så handlar det inte om diskriminering pga tro eller att förhindras att utöva sin tro. Det handlar om en verksamhet som kan anses ljusskygg och inte har några regler eller särskilda bestämmelser utan var och en sätter upp sina egna regler.

Det existerar inga certifikat utan flera slags certifikat. Inga yrkesbevis, ingen kontroll.
Man tar inget ansvar. Kunden betalar men kan lika gärna gå hem ”tomhänt”. Man utnyttjar andras svaghet, desperation, rädslor eller behov av bekräftelse. Man är inte utbildade i att hantera människor i sorg eller kris men ändå är det ofta exakt vad man gör. Mot betalning.

 

De flesta har det alltså som bisyssla.
En bisyssla som då ska ses som vilken bisyssla som helst?

Jag kan förstå hur en arbetsgivare tänker kring det.
Att påstå sig kunna prata med döda och att de pratar tillbaka mot betalning
är inte som vilken bisyssla som helst.

Det blir aldrig seriöst för ALLA kallar sig seriösa men ingen är det på riktigt!

Jag tycker att ljusskygga verksamheter ska förpassas till garderoben.
Jag kan förstå att en arbetsgivare inte vill att deras anställdas namn ska sammankopplas med en en ljusskygg verksamhet för man vill naturligtvis inte riskera att förlora kunder för att personalen kan ses som mindre pålitliga eller trovärdiga.
Att ta betalt för att prata med döda är inte samma sak som att ha ett mindre politiskt uppdrag eller att knäcka extra på ett café.

 

Trams!

Det är tramsigt och fjantigt det här! Världens mest lättstötta människor?
De anser sig trakasserade och kränkta (näthatade) för att folk ifrågasätter det dom gör och nu också diskriminerade för att de indirekt förbjuds eller förhindras att sälja sitt hittepå? Alltså något som fortfarande står dem fritt att göra men som de måste förstå att alla inte tycker är ok. Man kan till och med se det som bedrägeri när man säljer något som inte är på riktigt eller ens finns.

Sluta att tramsa nu! Fram med bevisen!
Ni lär nog få fortsätta er vistelse i garderoben fram tills ni kommer på att det kan vara en fördel att styrka det man påstår om man vill bli trodd och tagen på allvar.

Medialitet eller vanlig intuition?


Varför kan jag göra samma sak som ett medium om jag inte har några paranormala förmågor?
Vad är det som skiljer oss åt eller är det ens något som gör det?
Något att läsa för dig som funderar på att gå till ett medium.

Om jag ska beskriva dig även om jag aldrig har träffat tidigare så kommer jag bara genom att titta på dig kunna tala om en massa saker.

Jag ser din ungefärliga ålder, hur du är klädd, om du lägger vikt vid ditt utseende, om du är sportig, om du är stressad, din sinnesstämning mm.
Baserat på det kan jag dra en massa slutsatser.

Jag kan även göra ganska allmänna påståenden om dig och fånga upp din rektion.
Det behöver inte vara medvetet utan så fungerar det, eftersom jag egentligen inte vet.
Man kan dock undra vad det skulle vara bra för? Varför ska jag tala om hur och vem du är om jag inte ens känner dig? Är det inte bättre att fråga en vän?

Om du var ute efter någon slags bekräftelse eller ego-boost så skulle du säkert ha nytta av att någon annan talade om för dig hurdan du är och det är ok så långt men om jag talade om för dig att det var en ande eller guide som gav mig informationen?
Vad skulle krävas för att du skulle tro på det?

Saknar en medial person något vi andra är födda med eller hur menar dom?

För att det skulle vara möjligt att enbart gå på någon slags paranormal information som skickas från en osynlig gestalt och till min hjärna, så måste jag antingen anse mig helt sakna den förmåga som de flesta andra har, att med intryck, intuition och uppmärksamhet kunna läsa av andra människor eller att jag helt enkelt kan stänga av den förmågan.
Då blir följdfrågan, varför?

Varför ska man stänga av något som fungerar till förmån för något annat som fungerar på samma sätt? Om man nu ska gå på hur ett medium beskriver hur det går till.

Bilder i huvudet kan man få om man anstränger sig, verkligen tänker och fantiserar fram saker. Det hela går dessutom ganska fort.Tänk på en gul saftig citron. Tänk dig att du tar en stor tugga av den…
Precis, man kan också känna saker som man egentligen inte ”känner”.

Det som är märklig är att man beskriver medialitet som en blandning mellan intuition och andekontakt. De stänger alltså inte av något. De har jobbat på att stärka sin intuition. Intuition är inget paranormalt, det vet ni nog alla.

Måste säga att jag inte förstår hur de tänker riktigt. Andar pratar inte, alltså de viskar inte i örat på mediet utan skickar bilder och känslor. Alltså, övertolkar de inte sin intuition lite väl mycket?

Ett fel blir ett rätt

Det känns som att man krånglar till saker väldigt mycket och man riskerar sin trovärdighet när det blir fel för det blir det. Väldigt ofta.
Precis som när man gissar. Därför har inget medium kunnat påvisa bättre resultat än slumpmässigt antal träffar vid kontrollerade tester. Det går att räkna ut sånt där även om jag inte ämnar presentera några siffror nu men ett enkelt exempel.

Man eller kvinna 50% chans att gissa rätt eller fel
Ljust eller mörkt hår 50% chans att gissa rätt eller fel

MEN!  Om ett medium ”gissar fel” så kan det ändå bli rätt eftersom en man även kan betyda att kvinnan är manhaftig eller varit en pojkflicka.
Ett fel blir ett rätt. Saker ska ju tolkas vet ni.

Mörkt hår behöver inte betyda att det är svart eller mörkbrunt. Det är bara inte ljust, kanske råttfärgat?
Ett fel blir ett rätt.

Ett personligt bevis (en anekdot) är därför inget bevis. Du tycker/tror kanske att det var många träffar men det skulle aldrig godkännas vid ett vetenskapligt test eftersom exempel likt ovan aldrig är rätt.

Det skulle inte duga för mig som bevis heller eftersom ett medium påstår sig kunna komma med information som de inte kan veta.
Det är inte vad som sker.
Det är den som tolkar påståendena eller bekräftar påståendena och därmed leder mediet i rätt riktning som gör jobbet.

Procenten på träffarna är inte högre än slumpen.

Varför ens påstå att det är andar och guider inblandade?

Antigen ljuger jag för dig eller så har jag en väldigt unik förmåga som kan förändra hela världen (om den fungerar).
Det finns inga gränser för hur användbar den förmågan skulle vara.
Notera nu att det trots att det finns ca 200 års erfarenhet av andepratare inte finns ett enda bevis för att det verkligen fungerar.
Pseudovetenskaplig forskning om du stött på det ordet när man pratar bevis är inte vad det låter som för den som inte är insatt i begreppen.

Pseudo kommer från grekiskan och betyder falsk. På Wikipedia står det:

Pseudovetenskap är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller alla de kriterier som krävs av en vetenskap.

Typiskt för pseudovetenskap är att påståenden varken kan bekräftas eller motbevisas med experimentella metoder, och/eller en ovilja att acceptera resultat som motsäger pseudovetenskapen i fråga. Ändå argumenterar ofta företrädare för pseudovetenskapliga områden att deras område ligger framför traditionell vetenskap, snarare än utanför.

Alltså, pseudovetenskaplig forskning kan inte jämföras med vetenskaplig forskning och det är lite som att säga att något är bevisat bara för att 5 personer säger att det är så. Att samtliga 5 personerna kanske ljuger, lider av någon psykisk åkomma går inte att dubbelkolla. För att göra en enkel liknelse alltså.

Fungerar det som man säger, att man kan prata med döda och att man kan få information från döda som man på egen hand aldrig skulle kunna vetat så går det att bevisa, alla undanflykter är ren bullshit!

Fördelen om jag påstår att jag har en paranormal förmåga är att jag kan ta betalt för att säga det jag säger.
Det är en lukrativ bransch, inget snack om saken och att folk vill tro på det förstår jag mycket väl.

Tänk om..

Det vore väldigt intressant att leva i en värld där man när som helst kan få prata med människor som egentligen är döda, lösa mordfall, hitta försvunna saker, fånga brottslingar.
Vissa säger sig kunna förutse naturkatastrofer så kan ni tänka er  hur många människoliv vi skulle kunna räddas.

Om det nu stämmer, att det fungerar så här, väntar Nobelpriset på första bästa som vill ha det, Randi-miljonen och flera andra priser finns att hämta.
Pengar som man sedan skulle kunna skänka till de som är fattiga och svaga. Ett medium vill ju hjälpa människor. Säger dom.

Det är ingen skeptiker som sätter upp orimliga krav på testerna man erbjuder dem som påstår sig ha paranormala förmågor.
Dock är de vetenskapliga och inte pseudovetenskapligt upplagda men, i samråd med den som ska testas.
Det ska följa den vetenskapliga modellen så att all slags medveten och omedvetet fusk inte kan förekomma. Cold reading som exempel och dessutom ska det gå att upprepa resultatet.

Ingen har bevisat någon paranormal förmåga någonsin. Inte ens Randi-miljonen verkar locka och ja, pengarna existerar på riktigt! Finns folk som ljuger och hittar på en massa en massa idéer som liknar rena konspirationsteorier.
Bara att ta kontakt med dom som idag är ansvariga för pengarna så får du svar och eventuellt ett kontoutdrag.

Varför finns det ingen som kan bevisa att det här fungerar?

Jag är tämligen övertygad om att anledning heter cold reading, hot reading och övertolkning av naturliga förmågor.

Fysisk seans med doft av mök


Jag har funderat en del på det här med ”Fysiskt mediumskap”, inte minst sedan jag fördjupade mig i Anders Åkessons fuskande med fysiska seanser.

Det skulle finnas bevis om det verkligen fungerade som man säger. Jag menar när grejer börjar flyga i luften, röster från ingenstans hörs och allt vad det nu kan vara. Det är ju verkligen bevis vi pratar om! Bevis som skulle omkullkasta allt man tror på.

Det gills inte att säga:

”Men vänta du, en dag ska mina fysiska seanser bli offentliga!”

Det behöver inte betyda att det kommer att ske. Jag äter upp någons smutsiga underkläder om det kommer att ske, med glädje!

Man kan skylla så mycket man vill på att skeptikernas energier skulle förstöra allt. En skeptiker behöver inte ens finnas i rummet utan man kan ställa in en videokamera. Det kan ”dom” knappast inte känna av va?
Och om det är så, hur kan skeptiska människor bli omvända om de inte kan uppleva saker?
Ja jag vet, då är de inga riktiga skeptiker…..och det finns inga riktiga spöken.

Om det är så att en skeptikers närvaro ”förstör” allt så har vi löst problemen med alla hemsökta hus. Det är bara att ställa fram en kamera eller skeptiker så försvinner spökena. Fast det visste vi ju redan förstås. En skeptiker är bästa sättet att ”driva ut spöken” på.

Man kan få flygplan att försvinna från en radar, då kan man nog också göra en kamera osynlig för ett spöke. Problemet är bara att fenomenen inte tål att granskas. Åkesson var knappast först med att fuska, det kan vi väl vara överens om?

fysisk seans

”Trumpetomagi”

Tips: Gesus har en väldigt bra idé till ett nytt Tv-program. Det okända fast tvärtom. Den hoppas jag kan förverkligas i framtiden. Läs HÄR

Fislukt och kli på näsan

Jag läst lite om vad det är man kan förvänta sig vid en fysisk seans och jag måste säga att jag blev förvånad. Jag vet att jag som skeptiker utan problem skulle klara alla nedanstående punkter utom möjligen den sista eftersom jag skulle hunnit tröttna innan jag kom så långt. Jag skulle kunna få exakt samma upplevelser och det skulle inte ens behöva vara i ett mörkt rum… eller i ”cirkelform”. Märkligt att folk sitter och övar på sånt här.

I början av en ”fysisk-utvecklingscirkel” kan man uppleva:

Källa: Ledtråd – Kraftigt modererat och vinklat forum där man har nolltolerans mot skeptiker.

  • En känsla av spindelnät över ansiktet eller armar och händer. Det är viktigt att inte röra armar eller händer då!

Är det bara jag som domnar bort i ansikte och andra kroppsdelar om jag sitter stilla länge och inte får röra mig? Känsla av spindelnät, ja så kan man också kalla det.

  • Gäspningar.

Ja för inte blir det lite lätt syrefattigt när man sitter instängd med flera andra i ett rum? Trött blir man inte heller? Börjar en gäspa så smittar det inte eller vad?

  • Sugande känsla särskilt i solarplexus.

Nu råkar ju jag ha magkatarr i perioder och lite andra besvär. Dessutom är det exakt så det känns när man är hungrig.
Har man inte ätit sig proppmätt precis innan, vilket jag inte tror man har eftersom man inte vill behöva avbryta för att gå på toaletten mitt under cirkeln, så borde risken för att känna suget vara ganska stor.

  • Kliande och kittlande känsla speciellt vid öronen och näsan. Man ska undvika att vidröra områdena.

Här var jag faktiskt tvungen att te en liten skrattpaus. Jag tror inte jag behöver förklara mig.

  • Goda lukter.

Om jag sitter riktigt länge och förväntar mig att få känna en lukt. Sitter och tänker på violer, cigarettrök eller vad som helst så kan jag tillslut förnimma det. Och? Förmodligen känner jag doften av den som sitter bredvid också. Vi människor utsöndrar dofter genom huden. En del luktar godare än andra.

  • Jordig doft eller doft av svavel.

Äggmök? Varje dag passerar 7-10 liter gas genom tarmen på varje individ (som är frisk) varav en ca en halvliter släps ut som prutt. En del av doften kommer från svavelhaltiga molekyler. Hur stora är oddsen att inte en enda person just under cirkeln skulle ha lite gas i sin tarm som smyger ut frivilligt eller ofrivilligt?
Är jag den enda som suttit i ett rum med andra människor och plötslig känt en mystisk doft trots att alla ser helt oberörda ut?
Jordiga dofter, ja alla har vi olika kroppsdofter och förmågar att uppfatta dem.

  • Vatten eller parfym kan stänkas på händer/ben.

Det är här jag börjar misstänka att någon har börjat göra en Åkesson om det inte helt enkelt är så att man suttit för länge och börjar missförstå sin egen känsel. Om man har domnat bort i en kroppsdel kan kallt upplevas som varmt och tvärtom. Det handlar om neurologi och det känns lite överkurs att utveckla det mer här.

Fram tills nu så låter det som att man skulle kunna sitta på vilken föreläsning som helst och uppleva alla dessa tecken på ektoplasma och energier. Dessutom, om man verkligen känner efter så känner man betydligt mer än vad man skulle gjort om man inte kände efter.

Kan någon förklara för mig vad det är i ovanstående som är övernaturligt?

Sedan börjar det balla ur fullständigt med smackande ljud och grejer. Trumpeterna börjar nog inte flyga först allt det här andra har inträffat. Antagligen så är det väldigt sällsynt att det ens förekommer eftersom även de som tror på det här har insett att det förekommit en del fusk.

Upp till bevis! Bullshit att det inte går att bevisa det här OM det verklien fungerar på riktigt. Vill inte? Nämen då ska man nog fan i att ge sig in i diskussioner om det. Seriöst!

Hälsning från andra sidan

Jo förresten, jag hittade lite ektoplasma i min källare igår men jag slängde det eftersom världen inte skulle vara mogen för att skåda det i nuläget.

Jag hörde även en röst inuti mitt huvud och jag skulle hälsa till DIG också, du som läser detta, från en äldre dam med grått hår. Lite kortare hår, kanske vitaktigt men det har varit längre. Ansiktet är lite fårat…. hon tyckte om att baka……Hon hälsar att hon finns med dig och har det bra nu. Sedan säger hon något om en bil. Det är något fel på den…..

……Ok, jaså inte. Men då behöver du nog kolla upp det. Det kanske inte ha hänt än. Hon visar mig en öppen motorhuv nämligen…..

Jaså du har ingen bil? Jamen då betyder du nog att du ska köpa en bil i framtiden och att du ska vara noga med att kolla att den är ok. Det har nog varit något problem med motorn på den förstår du… du förstår vad jag menar va?

OBS! Jag har inte bara bestämt mig för att fysiska fenomen inte kan förekomma. Så fungerar inte jag. Jag är övertygad om att det inte fungerar av exakt samma skäl som jag är övertygad om att min granne inte kommer från en annan galax eller att min guldfisk inte förvandlas till en krokodil varje gång jag tittar bort.

Om någon kan lägga fram bevis för det, då kan jag omvärdera men först då och just det här som jag tagit upp ovan. Lägg ägg! Vem har hittat på det här?

 

Att vara skeptisk till det paranormala


Nog finns det dom som bestämt sig för att paranormaliteter inte existerar precis som en ”troende” tex kan ha bestämt sig för att Terry Evans kan prata med spöken. Men då är vi inne på något annat än att vara skeptisk.

När det gäller det paranormala, övernaturliga påståenden och psueudovetenskap pratar man om Vetenskaplig skepticism. Påståenden av det paranormala slaget förutsätts inte automatiskt vara falska men fram tills det finns vetenskapliga bevis klassas påståenden som grundlösa. Ett uttryck du säkert stött på är:

extraordinära påståenden kräver extraordinär evidens”

Det låter väl rimligt särskilt som INGEN klarat de vetenskapliga dubbelbindtester och laboratorietester som utförts? Såklart man vill veta vad som egentligen försiggår när det är en sådan stor grej.

Om någon tycker att det skulle vara onödigt att vara så nitiska och envisas med att inte nöja sig med påståenden kan jag informera om att det här är något man använder sig av inom flera viktiga områden som psykologiska, medicinska och sociologiska studier. Inte tycker ni att det är något konstigt i de sammanhangen?

Externa faktorer får inte störa/påverka experimenten. Det är i de här testerna som människor som påstår sig ha paranormala förmågor misslyckas. När de inte själva kan/får styra så går det inte. Om de inte får ställa den uppsjö av frågor de brukar (kall- eller varmläsa), preparera föremål och INTE använda sig av psykologiska knep. DÅ FUNGERAR DET INTE FÖR DEM!

Stackarna förlorar sina förmågor. Visst är det märkligt och det finns massvis av exempel på det och slutsatsen man kan dra av det är att:

1) Det inte finns någon som har paranormala förmågor

2) Man har haft oturen att bara testa bluffmakare

Många bluffmakare blir det alltså eftersom ni troende inte skulle tippa på det första alternativet. Eller finns det fler alternativ?

3) Att alla vetenskapsmän konspirerar?

Kanske några faktiskt haft något fuffens för sig vad vet jag men inte samtliga va och fortfarande finns det ingen som lyckats bevisa något. Inte ens med löftet om en utbetalning på i miljon dollar (One million dollar paranormal challenge). Vem vill inte ha en miljon dollar???? Och samtidigt få bevisa för hela världen att man visst kan prata med döda, levitera eller göra astralresor.

Det finns en anledning till att det ofta är illusionister som granskar människor med paranormala förmågor. Varför? Jo de kan ju liksom knepen och vet vad de ska leta efter.

Förklaringar på det? Naturligtvis, illusionisterna är givetvis mediala fast de inte vet om det eller vill erkänna det. Det dom gör/gjort är också äkta. Någon som inser hur det här verkligen låter?

Kanske inte så konstigt att man är skeptiskt ändå. Inte bara för att man funnit förklaringarna till det man själv upplevt och det man läser och ser om andra utan för att de som har dessa förmågor ta mig tusan skulle tro att en fjärt vore paranormal bara för att ingen kan bevisa vem det var som släppte den.

En skeptiker kan mycket väl ha ett väldigt stort intresse av allt som har med det övernaturliga att göra. Förmodligen ett större intresse än de som tror. De utforskar, tar reda på och vill verkligen veta. Ren bullshit att man som skeptiker inte skulle bli jätteglad om allt var på riktigt och ingen säger att det människor upplever inte finns. Det dom upplever är bara något helt annat än vad dom tror. Det man inte skulle kunna förklara på vetenskapligt vis går inte att bevisa att det ens förekommer. Det räcker inte med att visa upp ett foto med en sk. orb eftersom vem som helst kan få ”orber på plåten”. Väldigt enkelt att medvetet skapa orber också. Vad är det för paranormalt med det och vad bevisar det?

Har läst en kommentar där någon påstod att det vore naivt att inte vara öppen för det övernaturliga. Vem är inte öppen? Vad får ni allt ifrån ni som tror? Bara det att vi inte tror på det som går att förklara med andra saker som är vetenskapligt bevisade. Det vore väldigt naivt att börja med att förutsätta att det som är osannolikt stämmer. I vilka andra situationer i livet gör man det? Varför göra det nu? När det mullrar från kylsåpet tror ni per automatik att det är ett monster där inne då? För att det är en kittlande tanke, självklart, men hur långt är man villig att bedra sig själv för att känna den känslan av upphetsning?

cat

Jag har för tusan upplevt saker som många av er troende har och jag har trott på det så kom inte och snacka skit. Jag vet hur man fungerar när man vill tro och inte vet någon annan förklaring och att det bara är frågan om intresse om man vill ha ett riktigt svar på vad som egentligen sker. Jag blev skitbesviken när jag förstod hur saker och ting kunde förklaras med jättetrista vetenskapliga bevis, psykologiska fenomen osv. Men efter ett tag så väcktes ett nytt intresse, att leta vidare. Kan det finnas något annat övernaturligt man inte känner till som är på riktigt? Längtan efter att få bevis för liv efter döden är stor, jag hade gärna sett att det fanns en gud också för den delen.

Nu börjar det dra iväg och det jag egentligen vill är att sammanfatta mina tankar innan jag börja slänga upp förklaring efter förklaring. Det är inte min förtjänst att det finns förklaringar så det får ni inte tro, att jag drabbats av någon slags hybris. Jag upprepar och vidarebefodrar det andra redan sagt och gjort långt innan jag vaknade upp. Återkommer till det.

Det jag önskar och vill är att de som trillar in här och börjar dra en massa onödiga slutsatser om mig inte behöver göra det. Jag har varit en av er, jag vet vad ni sett, hört, känt och upplevt. Dock har jag faktiskt aldrig trott att jag leviterat, inte ens när jag haft kramp!

Ljus och kärlek!
Rött hjärta

 

Att tro är inte att veta!


En känsla eller upplevelse man har kan kännas verklig, väldigt verklig men behöver inte vara sann!

Det är inte helt obegripligt för mig att människor kan tro på något så mycket att de blir omedvetet ”blinda” för bevis om motsatsen. Att man ser ”bevis” som främjar ens tro även i sådant som egentligen inte är bevis.

Antar att det är ett naturligt beteende när man inte vet bättre och heller inte har intresse av att veta mer. Som när någon är paranoid och ser spioner överallt. De är så övertygade att det enda de ser är hot och potentiella faror.

Jag har sett det på nära håll så jag vet hur man upplever det som utomstående och jag vet hur den drabbade själv efteråt kan inse hur de har letat och sett bevis i saker som är helt naturliga. Bara det att det kändes så verkligt just då!

paranormalactivity

Tja, just det här skulle mycket väl kunna ha sin förklaring i en sömnstörning. Om det nu inte vore en film förstås.

Somliga är dock så sjuka att de aldrig kommer till insikt och det kan vara riktigt svårt att hantera en sådan person. Ingenting förändrar något och tillslut är man också en del i någon slags sammansvärjning mot personen i fråga. Ens avsikter att hjälpa möts bara med misstänksamhet. Jag menar inte att de är onda utan sjuka.

Paranoia och fanatism

Jag skulle vilja påstå att man kan jämföra paranoia med den sorts tro på gudar, det paranormala, aliens eller vad som helst som passerat gränsen för då man är förmögen att ta in alternativa förklaringar. Att föra en diskussion med den sortens troende är i princip omöjligt så länge man inte pratar om andra saker förstås.
Säger man något emot dem så tolkar de det som att man ingår i en grupp med människor som avser försöka utrota alla troende. Att man har en dold agenda och är aggressiv och bara ute efter att jävlas. Har man ”bevis” är man inte tillräckligt öppen för att förstå. Svara på frågor existerar inte. Istället går man till personangrepp. Paranoia….. paralleller?

paranoia

Det spelar ingen roll vad man skulle lägga fram för bevis, det skulle ändå inte accepteras. Inte ens om det är uppenbart och uttalat att de blivet lurade kan de ta till sig fakta. In absurdum, finns det något bättre uttryck?

Man driver sina tro förbi allt som är rimligt, förnuftigt, sannolikt eller vettigt. Istället för att bevisa ”detta fantastiska” man tror på kräver man att motparten ska bevisa att det de tror på inte finns. Bara att googla in er på forum som diskuterar sådana här saker så får ni se.

Själv kan man tycka att det är så enkelt och uppenbart att de borde utbrista i ett stort: AHA! Men i den här ”världen” finns det ingenting man inte kan bortförklara eller smita undan med (tror de själva). Man ställer sig över vetenskapen baserat på vad? Luft? En känsla? En känsla som jag kan hålla med om känns väldigt verklig men ändå bara är något man tror sig ha en förklaring till. Det finns förklaringar på det mesta av det man påstår vara tex övernaturligt och det är inga onaturligheter.

Alla människor tror på något. En gud, på sig själv, på andra, på huruvida man låste dörren eller ej när man lämnade huset eller på det man läser i skvallertidningar. När vi tror så begränsar vi oss genom att man tenderar se det som bekräftar det man redan tror på snarare än det som bevisar motsatsen. Man kan se ”bevis” även i motbevisen och bekräftar/främjar sin tro genom det.  

Man måste vara vågad för att ifrågasätta det man tror på!

Jag skulle vilja påstå att det krävs att man vågar ifrågasätta det man känner, tror och upplever för att kunna ta till sig sanningen/verkligheten. Inte tvärtom.

En del påstår att det är de som tror starkt på en gud eller det paranormala som är öppna. Att de som inte tror är inskränkta. Jag förstår inte alls det resonemanget om jag ska vara ärlig men jag förstår ju att de inte förstår…. eftersom de inte vill förstå.

Att våga ta in alla slags förklaringsmodeller och inte binda upp sig på vad man vill ska vara sant. Det är att vara öppen! Personligen är jag öppen för alla förklaringar och tror på saker så länge jag känner att jag kan försvara dem rent intellektuellt. När man själv inser att det man tror på faktiskt inte behöver vara sant känner man sig ganska snart lite mått korkad och gör allt för att förstå hur det egentligen ligger till. Man vill ju framstå som i alla fall hyfsat intelligent.

lasse

Man kan lätt göra sig lustig över andras ”dumhet” men så har man själv gått och trott på något som varit helt galet. Mänskligt vill jag påstå för man kan inte veta något man inte vet och man måste inte nödvändigtvis vara vara korkad för det, bara en smula okunnig på området. Av samma princip som man inte kan veta något man inte känner till kan man inte heller bevisa något som inte finns. Just därför finns det väl idag heller inga bevis på att gudars eller det paranormalas existens?

När saker om och om igen på vetenskaplig väg kan förklaras och när det till och med finns förklaringar på varför man inte kan ta till sig förklaringarna. Då kan man ju tycka att det borde vara begripligt och liksom kunna låsa upp den där ”fastnat i vinkelvolten-grejen” men inte då. Det fungerar inte så i verkligheten.

En true believer är en true believer och om man kan omvända en true believer så är det sannolikt inte en riktig true believer.

Det kan säkerligen finnas kemiska obalanser och något slags mentalt funktionshinder som skulle kunna förklara människors irrationella tankemönster. Jag är ingen expert på området men uppenbarligen finns de till synes fullt friska människor som helt enkelt bara låst sig och fixerat sig vid något. Googla gärna vad en true believer är. Det är ibland som att det vore fult att erkänna att man antagit och trott något som inte stämt. Hur det nu kan vara så för vi är ju bara människor?

Vad jag tycker är obegripligt är hur man som ”troende” kan kräva att meningsmotståndarna ska bevisa påståendet att någonting inte finns istället för att de själva levererar bevis på att det dom tror på finns. Ja jag upprepar mig nu. Jag har verkligen hängt upp mig på det där för det retar mig att man kan ställa så orimliga krav. Inser dessutom att det till och med är svårt att formulera för visst låter det helt galet? Man kan inte bevisa något som inte finns men man kan bevisa det som finns. Man kan förklara det som somliga tror finns (men inte finns) med andra saker som finns på riktigt. Jag har säkert tappat er nu men läs igen om ni inte fattar.

När man kommit till insikt

doraDen dagen man inser att man inte längre kan motivera sin tro inför någon annan än sig själv börjar man automatiskt söka andra svar. Om man är av den nyfikna sorten vill säga.

Kanske svaren inte alls är vad man vill eller har förväntat sig att de ska vara. Det händer ju hela tiden för de flesta och jag personligen fördrar att tro på det som faktiskt går att bevisa.  Man behöver inte vara atomforskare för att förstå att de medium man ser på tv använder sig av cold reading men man kan ju fortfarande ha en önskan om att det är på riktigt eftersom det skulle vara fantastiskt om det verkligen fungerade.

Man kan fortfarande utforska det man inte förstår i syfte att förstå så gott det går efter de förutsättningar man har. Man kan önska och tro så mycket man vill!

Det är helt ok att tro. Ingen kan tvinga någon att inte tro på vad det nu kan vara precis som man inte kan tvinga något att tro på vad det nu kan vara men det som är obehagligt, omoraliskt och rent av kriminellt är att lura andra människor med sin tro.
OCH ATT TA BETALT FÖR DET!

Jag kommer att återkomma till varför jag gått från att tro (inte fanatiskt men ändå) till att vara övertygad om att jag haft fel. Varje sak är ett kapitel för sig och ryms inte i det här inlägget så ni får vänta lite på det.

När jag är färdig med allt jag vill förklara, om det fortfarande finns de som hävdar motsatsen till det jag påstår då, så är de utan tvekan true believers och/eller fullständigt bortom all ”räddning”. Så tydlig kommer jag att vara.

Sannolikt ser de inget omoraliskt i att lura människor i kris och sorg och att erkänna att en person den alltid trott på är en bluff. Det sitter förmodligen så långt inne att vi aldrig lär komma någons stans med det. Finns hur många ursäkter och förklaringar som helst. Se bara på dem som fortfarande tror på människor som själva erkänt sitt bedrägeri. Finns de som hävdar att de inte alls varit några bedragare. Låter som att de lever i total förnekelse va?

Eller bäst av allt, att en illusionist som försöker bevisa att det inte går att prat med spöken blir ”anklagad” för att ha paranormala förmågor. Bara det att han inte vet om det! Va? Rubbat! Hur kan man ens se sig själv i spegeln när man är så dum?

Om vi skeptiker likt medium lär oss manipulera andra människor kanske vi skulle kunna övertyga en och annan. Kanske om det vore för ett gott syfte att det skulle vara ok att ta till sådana metoder? Nej inte ens då faktiskt.

Bedragare i alla sammanhang ska stoppas! Ingen ska undantas från de lagar som gäller i det här landet!

ajabaja

Ljus och kärlek Rött hjärta